Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod med influenser ifrÄn grundad teori. Syftet med studien Àr att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom anvÀnder för att hantera omgivningens sÀtt att se pÄ dem som avvikare. Studien bygger pÄ fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom dÀr de utifrÄn fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och frÀmmande situationer) fick berÀtta om hur det ser ut i deras vardagsliv. UtifrÄn det fick jag sedan fram flera olika strategier som de anvÀnder för att motverka att omgivningen ser pÄ dem som avvikare. Jag fick fram bÄde unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fÄtt fram mÄnga intressanta strategier.

Information overload Ă€r ett stort problem, mĂ„nga organisationer lider av dess konsekvenser och medvetenheten om dessa problem Ă€r hög. ÄndĂ„ sĂ„ finns problemet kvar, och verkar bli alltmer pĂ„tagligt. I följande uppsats Ă€mnar vi att presentera varför detta Ă€r sĂ„, genom ett arbete kring sambandet mellan organisationers medvetenhet om Information overload och de Ă„tgĂ€rder som vidtas mot problemet. För att Ă„stadkomma detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med informanter för att komma till kĂ€rnan av denna problematik. Det vi fann var att trots att organisationerna Ă€r vĂ€l medvetna om fenomenet och problemen förknippade med det sĂ„ var bara en del av de tillgĂ€ngliga Ă„tgĂ€rderna vidtagna, och det som faktiskt var gjort var av en begrĂ€nsad karaktĂ€r.

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollÀrares och grundskollÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr kvalitativ samtalsintervju och fem förskollÀrare respektive fyra grundskollÀrare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förstÄelse för och kartlÀgga respondenternas uppfattningar, vÀrderingar och tankesÀtt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar pÄ att varken grundskollÀrarna eller förskollÀrarna ville anvÀnda ordet eller definiera normalitet i vidare utstrÀckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn sÄ skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar Àven pÄ att förskollÀrarna i större utstrÀckning problematiserar synen pÄ avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jÀmfört med grundskollÀrarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur klasslÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse i skolan pÄverkar undervisningen för elever i koncentrationssvÄrigheter. För att uppnÄ detta syfte har vi intervjuat sex klasslÀrare pÄ fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad sÄ att den passar alla elever utifrÄn deras specifika förutsÀttningar och behov. Skolans ramar begrÀnsar dock lÀrarnas arbete och skapar dÀrmed koncentrationssvÄrigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse Àr dÀrmed en produkt av skolans organisation..

Merparten av nyexploatering gÀllande flerbostadshus sker pÄ mark som Àr detaljplanelagd ? det finns dÀrmed ramar för vad som kan tillÄtas vid bygglovsprövningen. Det finns dock möj-lighet att enligt 9 kap 31 b § PBL göra en "liten avvikelse" frÄn detaljplanen om den Àr fören-lig med planens syfte. I denna uppsats kommer jag göra en djupare analys av vad som ryms i begreppet "liten avvikelse" samt hur det tillÀmpas i praktiken.Den första tydliga upptÀckten jag gjorde i detta arbete Àr den nÀst intill totala avsaknaden av rÀttspraxis gÀllande flerbostadshus och begreppet "liten avvikelse". Detta lÀgger ett stort an-svar pÄ kommunala tjÀnstemÀn ? dÄ de ska tolka lagen utan stöd av praxis.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan fÄ för den enskilde beroende pÄ vilka diskursiva framstÀllningar av verkligheten som görs. Studien utgÄr ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt och stÀmplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger pÄ intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar pÄ fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, förÀldrardiskursen, uppmÀrksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjÀlpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förvÀntas.

De flesta fastigheter som ligger i samhÀllen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebÀr att kommunen har detaljreglerat vad som fÄr byggas. BestÀmmelser gÀllande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar nÀr bygglov skall beviljas pÄ en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte Àr uppfyllda fÄr en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i mÄnga andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Studiens syfte var att förstÄ för ungdomar, mellan 17-19 Är, upplevelser av hur de pÄverkas i sitt identitetsskapande. TvÄ frÄgestÀllningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan anvÀnda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhÀlle pÄverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och gÄr pÄ samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus pÄ ungdomars vÀlmÄende.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhÀllsgrupper, dokumentÀrserien ?I en annan del av Köping?? Detta Àr utgÄngspunkten i denna uppsats som Àr en receptionsanalys med tvÄ fokusgrupper avseende stereotypa förestÀllningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs Àven medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Syftet med mitt arbete var att belysa hur pedagogerna definierar avvikelse och normalitet i förskolan, samt vilken syn förskollÀrarna har pÄ det enskilda barnet och hur det kommer till uttryck i utvecklingssamtalet. Metoden som jag har valt och anvÀnde i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn fem olika förskolor i södra SkÄne. Jag har spelat in intervjuerna och dÀr-efter transkriberat dem. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk- och specialpedagogisk forskning. Resultaten i denna studie visar att förskollÀrarna betraktade barn som avvikande om deras emotionella och sociala kompetens Àr bristande. Barn med sprÄklig avvikelse var ocksÄ betraktade som avvikande. De flesta intervjuade förskollÀrare har svÄrt att ge definition för begreppet normalt förskolebarn och ifrÄgasatte ordet normalt.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem grundskollÀrare i de tidigare skolÄren, fÄ vetskap om hur de resonerade kring begreppen normalitet och avvikelse, hur de kategoriserade och kartlade elever i behov av sÀrskilt stöd samt hur de resonerade kring "en skola för alla". intervju som metod valdes för att kartlÀgga och tolka lÀrarnas subjektiva tankar, uppfattningar och vÀrderingar. Resultatet visade pÄ att de lÀrare som hade lÄng arbetslivserfarenhet kÀnde en sÀkerhet i sina bedömningar kring elever som avviker frÄn det normala. Arbetslaget framstod som centralt viktig nÀr diskussioner och beslut om utredning av en elev var aktuell. LÀrarna var i grunden positiva till "en skola för alla", men tveksamma till om den kan fungera i praktiken, bl.a pÄ grund av bristande resurser.

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i grundskolan talar om och förhÄller sig till normalitet och avvikelse hos elever i en klassrumsmiljö. Vi undersöker Àven hur lÀrare sÀger sig hantera elevers avvikelse samt vilka ÄtgÀrder de vidtar. DÄ vi antagit en diskursanalytisk metodansats har vi sökt mönster i lÀrarnas tal som bildar diskurser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex grundskolelÀrare, som arbetar pÄ skolor belÀgna i olika typer av bostadsomrÄden. Dessa skolor presenteras i studien som; landsbygdsskola, innerstadsskola och mÄngkulturell skola.

Skolan befinner sig i en kontext dÀr diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse stÀndigt aktualiseras. FrÄgor som pÄ ett eller annat sÀtt försÀtter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar dÀrför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstÄs av olika skolaktörer pÄ en skola, och dÄ genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förstÄelse av fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev. Undersökningens metod Àr kvalitativ och bygger pÄ det material som framstÀllts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrÄn teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förstÄelse för fenomenet inlÀrningssvÄrigheter hos elev.Resultatet visar att förstÄelsen av skolans idag strÀvan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad mÄlsÀttning men i realiteten nÄgot som kanske inte fungerar.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskors benÀ-genhet att inte rapportera en avvikelse. Studien genomfördes pÄ ett sjukhus i södra Sveri-ge. I bakgrunden ges en introduktion till Àmnet dÀr det visas pÄ hur det fungerar enligt lagar och föreskrifter, samt ocksÄ vad för tidigare forskning som gjorts i Àmnet. Metoden som anvÀnds Àr en enkÀtstudie med sÄvÀl frÄgor med fasta svarsalternativ som öppna frÄ-gor och resultatet presenteras deskriptivt. Av 32 sjuksköterskor deltog 20 stycken studien.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt en jourhemsplacering pÄverkar ungdomars sjÀlvbild. I studien har en teori gÀllande avvikelse anvÀnts, samt symbolisk interaktionism. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som typ av datainsamling och resultatet visar att det sociala sammanhanget Àr av stor betydelse i ungdomars skapande av sin sjÀlvbild. Ungdomarna i studien upplever kÀnslor av avvikelse och de upplever att en jourhemsplacering bryter mot den sociala normen som finns i samhÀllet idag. Denna avvikelse upplevs pÄ olika sÀtt och i olika hög grad beroende pÄ hur deras erfarenheter av jourhemsplaceringen ser ut.